1. Varför ska vi som hör till vårdpersonalen rösta på just ditt parti? 

Med en partiordförande som är sjuksköterska och många medlemmar som jobbar inom vård och omsorg är Liberalerna är ett parti som sätter vård- och omsorgsfrågorna högt på agendan. Det, tillsammans med självstyrelsen, ger oss möjlighet att själva utforma och utveckla vården till den vård vi vill ha och som ålänningarna förtjänar och behöver. Vilket är ett perfekt utgångsläge.

Tillgången till vård är också viktig för oss liberaler, och vi i ser att det går att kombinera patienternas behov av god vård och personalens behov av en bra arbetsplats, arbetsförhållanden och arbetsmiljö. Vi är ett parti som ser på jämställdhetsfrågan från alla vinklar. Alla vet att direkt diskriminering är olagligt, men den indirekta diskrimineringen som är svår att se, den ser man inte alltid, men vi blir bättre på det hela tiden.

Vi en eventuell regeringsbildning och regeringsprogram prioriterar vi att ålänningarna ska ha en god vård samt att arbetet med jämställda löner fortgår där ett löneutvecklingsprogram är en väsentlig del, och viktig att lägga resurser på. Offentlig sektor behöver bli bättre som arbetsgivare, både på rekrytering och att behålla befintlig personal samt ta tillvara personalens resurser och kompetens.

Det aktuella samarbetsavtalet behöver utvärderas och eventuellt förändras och förbättras och borde dessutom lyftas till lagnivå vilket är ogjort ännu.

Vidare vet vi att tjänstemannalagen behöver uppdateras och moderniseras. Problemet med korta förordnanden behöver tas tag i och minimeras. Det behöver finnas en möjlighet att överklaga tjänsteutnämningar. Till sist vill jag säga min bestämda åsikt om att utbildning och ansvar ska löna sig. Även för kvinnor!

 2 Vad planerar ditt parti göra för att förbättra hälso- och sjukvården på Åland?

Liberalerna vill förstås först och främst behålla den professionella hälso- och sjukvård som vi har. Men vi är väldigt medvetna om att det finns utvecklingsbehov inom många områden. Vi vill se över ansvar och befogenheter och vi vill anställa expertsjukskötare, då vi ser att det finns ett stort behov inom vården. Vi skulle också gärna se att Högskolan, kanske i samarbete med andra utbildningsinstanser, skulle ha en eller flera mastersutbildningar inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Vi jobbar för en sammanhållen ”Ungdomshälsa” för att bättre svara på pojkar och unga mäns behov av stöd och rådgivning. Olika vårdteam finns redan, men sättet att arbeta behöver utvidgas och utvecklas. Jag skulle gärna se att ÅHS får en kvinnomottagning.

Liberalerna anser att en kompetenskartläggning behöver göras i alla personalgrupper som underlag för planering av utbildning och kompetenshöjande insatser. Det är ytterligare ett led i att behålla och locka personal. Personalen vill utveckla och utvecklas, det utgår vi från.

Vi behöver ta flera steg framåt och bättre utnyttja den välfärdsteknik som finns. Det finns digitala välfärdstjänster redan idag som kunde användas i vården.

Landskapet har ett hälsopolitiskt program som räcker till 2020. Vi ser ett stort behov av uppdatering av detta, kanske i en parlamentariskt tillsatt grupp.

Det behövs en omställning till flera preventiva och förebyggande insatser inom vården, som både sparar pengar och mänskligt lidande. Till sist tror vi att det är dags att professionalisera ÅHS-styrelse med delvis politiker men också representanter som har kompetens i vårdfrågor t.ex. patientorganisationer.

 3 Vad planerar ditt parti göra för att förbättra barnomsorgen eller äldreomsorgen på Åland?

Först vill jag nämna vikten av att utveckla olika verksamheter tillsammans med personalen. Det är de som arbetar inom de olika verksamheterna som vet var utvecklingsbehoven finns. Även här gäller det att engagera, motivera och behålla personalen, ta tillvara deras erfarenhet och kompetens när man utvecklar verksamheter. Landskapsregeringen har beslutat att starta en tillfällig barnträdgårdslärarutbilning på Åland. Den visar sig vara mycket populär. Vi har arbetat med en barnomsorgs- och grundskolelag som gör att Åland kommer att ha nordens modernaste lagstiftning inom området. Barnomsorgen kommer att slås ihop med skolverksamheten på ett organisatoriskt plan. Det gäller att följa med och förutse eventuella problem och svårigheter, så att man kan ta itu med dem innan de uppstår.

Det är en utmaning att locka nyutbildad vårdpersonal att arbeta med äldre vi arbetar vidare på det. Ungdomar utbildar sig gärna inom barn- och ungdomsområdet.

Äldreomsorgen har äntligen blivit en het politisk fråga, vilket är bra. Liberalerna anser att vi behöver bli bättre på att mäta kvalitet i all vård. Det finns många sätt, men regelbundna brukarundersökningar är viktigt. Åland behöver en övergripande planering när det gäller äldreomsorgen. Vården och omsorgen ska ges nära människorna men planering och utvecklig behöver hållas samman. Vi saknar flera former av boenden på kommunalnivå, speciellt boenden för äldre och yngre med specifika hälsoproblem. En åländsk demensby skulle också vara intressant att se om det skulle kunna förverkligas. Vi har nyligen antagit en äldrelag som förbättrar och tydliggör de äldres rättigheter.

Liberalerna ser gärna personaldimensionering på lagnivå inom flera av de sociala områden. Men först måste vi hitta ett gemensamt sätt att mäta, och skilja på utbildad och outbildad personal. Vi behöver noga följa med vad som sker på rikssidan. Ett vårdtyngdsmätningssystem behöver vara på plats, som skiljer på vad som är vårduppgifter och annat. Varje boende inom äldreomsorgen borde kunna redogöra för personaldimensioneringen och vilken grund-/minimibemanning man har just där.

Vi sjösätter snart en ny socialvårdslag och hoppas att den kan förbättra för såväl personal som klienter.

Det skulle vara positivt med möjlighet till rotation för personalen, för se andra arbetsplatser.

Rätten och skyldigheten till personalutbildning kunde ingå i kollektivavtalet. Och även här; lika lön för likvärdigt arbete.

Liberalerna anser att större och starkare kommuner kan utveckla äldreomsorgen på ett bättre sätt, kanske genom boenden med olika inriktning, jag tror säkert det behövs boende för dementa som tappat svenskan och behöver vård på finska, om det är modersmålet.

 4 Anser du att jämställdheten idag är tillräcklig eller är du beredd att göra någonting för att öka jämställdheten beträffande löner och inflytande för landskapets tjänstemän eller kommunala tjänsteinnehavare?

Nej, vi är verkligen inte tillräckligt jämställda. Lönefrågan och jämställda löner är fortfarande inte i hamn. Lönesättningen i kommunerna skiljer sig markant. Island har lagstiftat om lönejämställdhet. Det är skäl att både fördjupa sig i och följa vilka resultat lagen resulterat i. Vad gäller lagstiftningsarbetet så finns det behov av en mera ingående analys av lagars inverkan på jämställdheten, det kunde bli en uppgift för utskotten. Lagarnas olika inverkan på kvinnors och mäns liv har en stor indirekt påverkan, som inte tas i beaktande i tillräckligt stor grad. Vi tycker det är viktigt med ett kontinuerligt jämställdhetsarbete, inte bara vid val. Under min snart fyraåriga karriär så har jag efterhört och följt upp myndigheternas jämställdhetsplaner –för att sätta lite press. En plan i sig ger ingen jämställdhet, men visar på mål och riktning. Men det är när man fyller den med konkreta åtgärder som vi faktiskt tar steg framåt. En viktig aspekt är att jämställdhets- och likabehandlingsplan innehåller tydliga anvisningar om hur man hanterar anställda som är gravida, eller småbarnsföräldrar. Möjligheten att bli omplacerad som gravid används alltför sällan.

Vidare är det viktigt att få kvinnor att synas och höras mera i samhällsdebatten. Det gäller inte bara vid fördelning av politiska platser, utan överallt och på alla nivåer. Men inte bara här, utan överallt, måste vi vara säkra på att få in allas åsikter innan beslut tas.