Tehy vill att Ålands blivande lagting, landskapsregering och kommunfullmäktige tar jämställdhet som ett centralt tema under kommande regeringsperiod. Om Åland vill behålla en professionell hälso- och sjukvård samt trygga äldrevård med hög kvalité, har vi inte råd att förlora professionella vårdare. Det är viktigt att inse att ojämställda löner påverkar rekryteringen, personalsammansättningen och tillgången till vikarier till det sämre.

Mellan åren 1995 och 2018 minskade lönegapet mellan kvinnor och män från 78% till 82% hos den åländska offentliga sektorn (Åsub, 2019). Med nuvarande takt tar det alltså cirka ett hundra år att nå lönejämställdhet för åländska tjänstemän.

Trots att en jämförelse med procenttal visar en liten positiv ändring, har lönegapet i euro vuxit. Enligt Åsubs statistik tjänade män 559 euro mer än kvinnor år 2002 per månad inom offentliga sektorn. I fjol var motsvarande siffra 747 euro. När de flesta löneförhöjningar verkställs med procentuella ökningar, får de som redan har höga löner alltid mer än lågavlönade oftast kvinnodominerade grupper.

Tehy anser att jämställdhetsmålen ska följas upp på ett systematiskt sätt i förvaltningen både på kommunal och på landskapsnivå. Åländska tjänste- och arbetskollektivavtal bör innehålla en jämställdhetsgranskning i framtiden, med kontinuerlig arbetsvärdering, likalönsprincip och löneöppenhet som viktiga delar. Graviditet och familjeledigheter får inte längre på 2020-talet leda till diskriminering med visstidsanställningar, varken hos privata eller offentliga arbetsgivare.

Lönekartläggningen som Åsub gjorde för landskapsanställda 2016 visade att de största löneojämlikheterna fanns i de mest kvinnodominerade kravgrupperna där också vårdpersonal ingår. I landskapets kommande budgetplanering och löneutvecklingsarbete måste skilda medel reserveras för lönejämställdhet.

Den mest färska lönestatistiken från Åsub (2018) visar att lönejämställdheten har trots arbetsvärdering blivit bättre endast i några kravgrupper trots höjningar av minimigrundlönen. I en värderingsgrupp har andelen av kvinnornas löner till och med sjunkit från 94% till 83%.

Enligt förlikningen mellan Ålands landskapsregering och Tehys fackavdelning på Åland r.f. 2014 ska löneskillnader mellan kvinnor och män utjämnas så att lika lön ges för likvärdigt arbete senast den 1 juni 2020. Det finns mindre än ett år kvar att uppfylla löftet.

Missnöjet med lönerna, låg personaldimensionering och arbetsförhållandena leder till att utbildad vårdpersonal lämnar branschen eller flyttar till länder med bättre löner. I Finland uppskattas att ca. 40 000 personer med vårdutbildning inte längre jobbar i branschen. Särskilt benägna att byta bransch är sjukskötare som är mellan 26 och 35 år gamla, enligt Sjukskötarförbundets arbetslivsbarometer (2018).

På grund av löneojämställdhet är kvinnornas arbetspensioner idag endast 76 procent av männens enligt Pensionsskyddscentalens statistik. På längre sikt leder låga pensioner till andra kostnader för samhället, t.ex. ökat behov av utkomst- och boendestöd. Den åländska befolkningen åldras i snabb takt. En del av värdigt åldrande är att det också är ekonomiskt möjligt att bo kvar hemma så länge det är hälsomässigt möjligt.

En stor del av äldre med varaktiga behov av vård och omsorg föredrar att flytta till någon form av serviceboenden. Det ska de fortsättningsvis ha rätt till i enlighet med den färska äldrelagens skrivning om rätten till självbestämmande. En bindande minimidimensionering av vårdpersonalen för effektiviserade serviceboenden, hemservice och institutionsvård bör skrivas in i lagen, så som personaldimensionering på daghem regleras med gällande barnomsorgslag.  Tehy anser att det är ytterst viktigt att dimensioneringen baserar sig på kontinuerlig mätning av klienternas vårdtyngd.

Vårdmetoder utvecklas och förbättras ständigt, och utbildning samt livslångt lärande kräver satsningar. Tehy välkomnar Högskolan på Ålands planer till vårdutbildning på magisternivå. Vi föreslår att högskolan får en starkare roll också när kompetenshöjande fortbildningar för vårdpersonalen ordnas på svenska. Som ett exempel: idag ordnas inte svenska utbildningar för specialsjukskötare med receptbehörighet i Finland. En sådan utbildning skulle kunna locka studeranden att flytta hit från hela riket.

Å andra sidan följer vi med oro, hur användning av outbildad personal inom äldreomsorgen ökar – så förbättras varken vårdkvalitén eller patientsäkerheten. Om vakanta arbetsplatser inom vården inte längre lockar de unga och utbildade, är det dags att fråga: hur måste arbetsförhållandena bättras för att möta framtida utmaningar? Också vikarier bör ha tillgång till utbildning till exempel via läroavtal eller flexibla möjligheter till studieledigheter.

Konkreta förslag till ny lagstiftning

På Åland saknas lagstiftning om samarbete mellan tjänstemän och arbetsgivare för landskapets och kommunala tjänstemän. Situationen avviker till det sämre från riket, där riksdagen med stöd av Europeiska unionens och Europarådets bestämmelser i sociala stadgan (78/2002 ) och samarbetsdirektivet (2002/2014/EG) utfärdat bestämmelser om samarbete mellan arbetsgivare och anställda för den offentliga och privata sektorn.

Det finns samarbetsavtal mellan parterna på Åland, men i dessa ingår varken bestämmelser om samarbetsförhandlingar eller straffbestämmelser som i all lagstiftning på området ingår i rikslagstiftningen. Det är viktigt att samarbetslagarna förbereds med samma ambitioner som i den nya riksregeringens regeringsprogram, för att skapa strukturer som ökar förtroendet mellan arbetsgivare och -tagare.

Målsättningen med samarbetslagar bör vara att garantera ett meningsfullt, tryggt och produktivt arbetsliv med möjligheter till vidareutbildning och vid behov omskolning. Personalen måste säkerställas rätt till information och reell möjlighet att påverka.

Den åländska tjänstemannalagen, som i grunden är över 30 är gammal, bör förnyas. Att förorda tjänstemän eller arbetstagare till snuttanställningar i långa kedjor är redan förbjudet i all finsk arbetslagstiftning, men inte hos landskapet Åland. Permanent behov av arbetskraft bör leda till ordinarie tjänster.

Tjänstemannalagens paragrafer om prövotid för nya tjänstemän behöver också moderniseras. I lagen bör stå att tjänsteförhållandet inte får avbrytas på prövotid utan saklig grund. Idag kräver inte lagen att någon motivering behöver ges.

Vid tjänsteutnämningar ger landskapets nuvarande tjänstemannalag ingen möjlighet att överklaga beslut. Detta försvagar rättssäkerheten hos personer som misstänker att de blivit diskriminerade.

Mariehamn den 23 augusti 2019

Styrelsen för Tehys fackavdelning på Åland r.f.