Konkurrenskraftsavtalet på Åland – vad innebär det i praktiken?

Spardelen av konkurrenskraftsavtalet träder i kraft på Ålands landskapsregering från och med februari. För oss tehyiter, som mest jobbar på ÅHS innebär detta både längre arbetstider och en temporär minskning av semesterpenningen. Ändringar börjar tillämpas 6. februari, i vecko- och periodarbete dock på utjämningsperioden som börjar 27.2.

Arbetstiderna förlängs med en halv timme i veckan i kansliarbete, veckoarbete och med 37-timmarsvecka som nu blir en 37,5-timmarsvecka. I periodarbete förlängs arbetstiden lika mycket, men när arbetspassen jämnas ut i treveckorsperioder blir förlängningen en och en halv timme på en period. Jämfört med tidigare, fungerar arbetstidsförlängningen med i genomsnitt sex minuter per dag för många av oss tyvärr som en 30 minuters obetald övertid per vecka.

Avtalet om arbetstidsförlängning är i kraft ungefär ett år framåt, till slutet av januari 2018. Tanken är att därefter görs en noggrann utvärdering om för- och nackdelarna, men risken är överhängande att arbetsgivarens vilja är att förlänga arrangemanget. Kampen fortsätter.

För kommunanställda tehyiter har nyss undertecknats ett motsvarande avtal som träder i kraft i början av mars. Tehy har dock inte varit med som avtalspart, uppdateringar kommer när vi får mer info.

Semesterpenningen som betalas ut minskas med 30% sommaren 2017, 2018 och 2019.  Semesterpenningen tjänas in månadsvis under arbetsåret, så det som vi redan har nästan fullt tjänat in (sk. kvalifikationsåret tar slut 31.3) för kommande sommar minskas retroaktivt.

Hur räkna vad som blir kvar?

Semesterpenningens storlek bestäms i kapitel fem, 21§ i landskapets allmänna kollektivavtal. Beloppet beror på lönen och hur många tjänsteår man har bakom sig. Ju längre karriär hos landskapet, desto större semesterpeng. Beloppet är minst för de som jobbat under ett år (A), större om man haft tjänsten 1-15 år (B) och störst om man tjänat över 15 år (C). Samma kategorier gäller när man räknar hur många semesterdagar man tjänar under året.

Som grund för räknandet tas lönen i maj månad. Semesterpenningen är 2,8% av månadslönen för A, 3,5% för B och 4,2% för C. Denna siffra multipliceras ännu med antalet månader man jobbat  under perioden 1.4-31.3 före semestern.

Procenttalen har varit 4 (A), 5 (B) och 6% (C)  utan konkurrenskraftsavtal. Avtalet har alltså verkställts med ändring av procenttalen, resten i kapitel fem fungerar som tidigare. Observera att om man nu (23.1.) kollar kollektivavtalet på landskapets hemsida, står de gamla uppgifterna ännu oförändrade.

Exempel: en sjukskötare som jobbat åtta år på ÅHS, varit på jobb (eller semester, skolning, sjukledig eller på moderskapsledighet osv nån period, dessa likställs med jobb) alla månader och har 2900 e som månadslön, får  2900ex0,035×12 = 1218 e. Utan konkurrenskraftsavtal var summan 1740e. Och man får samma summa 2017, -18 och -19 ifall lönen annars inte har ändrats, -30% räknas alltså inte kumulativt som många har befarat. Och efter 2019 upphör avtalet om semesterpenning automatiskt, saken behöver inte förhandlas om.

I kollektivavtalet formuleras saken mycket mer komplicerat, när alla möjliga avvikelser måste tas i beaktande. Avtalet beskriver hur beräkningen ska göras om man t.ex jobbar deltid, har varit borta/jobbat avvikande just i maj, har börjat/slutat jobba mitt i perioden, hur många dagar man ska jobba på månaden för att det ska räknas i intjänandet av semester osv.

Räknat på hela året med mina förenklade siffror innebär semesterpenningavtalet en lönesänkning på -1,43%. På Tehy rf:s hemsida (på finska, kan kräva inloggning) estimeras lönesänkningen till ungefär -1,5%. På FFC:s hemsida (på finska) har jag sett en beräkning, att statens beslut att höja socialförsäkringsavgifter motsvarar i sin tur en lönesänkning på ytterligare -1,6%. + inflationen förväntas bli -0,4% nästa år.

Ansenliga summor, om man tänker hur små löneförhöjningarna har varit de senaste åren. Och en betydande minskning av köpkraften, när offentligt anställda utgör en tredjedel av alla arbetande ålänningar. Skattesänkningar sägs kompensera för inkomstbortfallet, men jag tycker det kan ifrågasättas om detta avtal gynnar åländsk ekonomi som helhet.

Utan att nämna att offentliga arbetsmarknaden består mest av lågavlönade kvinnoyrken, löneklyftor i samhället riskerar att öka.

Utvecklingssamtal

Varje tjänsteman har rätt till årliga utvecklingssamtal i och med konkurrenskraftsavtalet. Detta betonar vikten av gott ledarskap och chefsarbete. I fortsättningen har tjänstemän också rätt till utbildningsersättning i samband med omställningsskydd, ifall man blir arbetslös av ekonomiska eller produktionsorsaker.

/Erkki